Camille Bachasson de Montalivet | |
Camille Bachasson de Montalivet, 1847. | |
Född | 25 april 1801[1] Valence, Frankrike |
---|---|
Död | 4 januari 1880[2][3][4] (78 år) Château de Montalivet-Lagrange, Frankrike |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Lycée Henri IV École polytechnique École nationale des ponts et chaussées |
Sysselsättning | Politiker[5] |
Befattning | |
Fransk pär (1823–1848) Intendant général de la liste civile, Ludvig Filip I:s civila lista (1830–1848) Frankrikes inrikesminister (1830–1831) Minister of Education and Religious Affairs (1831–1832) Frankrikes inrikesminister (1832–1832) President, Geografiska sällskapet i Paris (1834–1835) Frankrikes inrikesminister (1836–1835) Frankrikes inrikesminister (1837–1839) Livstidssenator i franska senaten (1879–1880) | |
Barn | Marthe Bachasson de Montalivet (f. 1844) |
Föräldrar | Jean Pierre Bachasson de Montalivet Adélaïde de Saint-Germain |
Utmärkelser | |
Storkors av Hederslegionen | |
Redigera Wikidata |
Marthe Camille Bachasson de Montalivet, född 24 april 1801, död 4 januari 1880, var en fransk greve och politiker. Han var son till Jean Pierre Bachasson de Montalivet och Adélaïde de Saint-Germain.
Montalivet blev genom arvsrätt pär 1823, deltog i den liberala propagandan, slöt sig 1830 till hertigen av Orléans, blev 1831 undervisningsminister samt 1832 inrikesminister i Louis Mathieu Molés regering. Montalivet var därefter generalintendent för civillistan och grundade museet i Versailles. Även efter revolutionen 1848 var Montalivet en hängiven anhängare av orléanserna; han försvarade Ludvig Filip bland annat i skriften Le roi Louis-Philippe et la liste civile (1851). Montalivets Fragments et souvernirs utgavs 1899.